Samisk ungdom
Ett interregionalt samarbetsprojekt
http://samiyouth.typo3konsult.se/
Projektet är avslutat.
Projektet har som mål att samiska ungdomar skall få större inflytande och bli delaktiga i skapandet av sitt samiska kulturarv. Ungdomarna och museerna skall tillsammans ringa in frågor som är viktiga för unga samer idag och utarbeta metoder och arbetssätt för att dokumentera centrala samtidsfrågor. Materialet kommer att presenteras för allmänheten i den eller de former projektet beslutar – genom utställningar, film och webbsida. Projektet mål är också att öka utbytet mellan samiska ungdomar i olika länder, och ska leda till nya former för samarbetet mellan museer och skolor. Inom projektet arrangeras därmed två gemensamma konferenser, där ungdomarna träffas och utbyter erfarenheter och arbetar gemensamt. Projektet startades år 2009 och de deltagande ungdomarna arbetar praktiskt i projektet under hösttermin 2009 och vårtermin 2010. Ungdomarnas arbeten kommer att presenteras vid den avslutande konferensen maj 2010.
Studenter vid Samiska programmet vid Bokenskolan i Jokkmokk och deltagare i projektet Samisk Ungdom. Föredrag under Jokkmokks marknad, februari, 2010.
Bakgrund
Barn och ungdomars liv avspeglas i liten grad i museernas dokumentationsmaterial eller i samlingar. De är heller sällan involverade i museernas verksamhet och museerna befinner sig inte i de virtuella rum där ungdomar vistas. Projektet har sin utgångspunkt i den tidigare utredningen och rapporten Rätten till delaktighet och inflytande för samiska barn och ungdomar genomfört av Barnombudsmannen i Sverige Finland och Norge. Barnombudsmannens resultat visar positivt på att de ungdomar de träffade var mycket stolta över sin kultur och sin identitet och känner sig trygga i samiska miljöer. De samiska ungdomarnas identitet uttrycks på olika sätt beroende på deras bakgrund. I rapporten lyfts det samiska språket fram som en särskilt viktig faktor som bidrar till en trygg identitet. Den negativa sidan ungdomarna beskriver handlar om bland annat bristen på samiska läromedel och lärare i samiska. Vidare framhåller de ungdomar som barnombudsmännen träffade att det presenterade samiska i nyheter, läromedel etc. inte alltid representerar den verklighet som de lever i. De här presenterade erfarenheterna med både de positiva och negativa sidorna ledde till att de samiska museerna påbörjade arbetet med att utforma ett projekt som tog fasta på ungdomars tankar och åsikter och försöka att förändra den egna verksamheten efter detta.
Situation bland samiska ungdomar i Norge, Sverige och Finland varierar mycket – inte minst inom varje land, men samtidigt har ungdomar i de tre länderna mycket gemensamt. För många ungdomar är den samiska identitet stark medan andra inte behärskar det samiska språket och har vuxit upp i miljöer där man har fokuserat mindre på anknytning till samisk kultur. Gemensamt för alla är dock utmaningen de står inför när det gäller att uttrycka sin kulturella tillhörighet i ett samhälle dominerat av en majoritetskultur.
Ungdomar växer upp i skiftande miljöer med olika erfarenheter avseende att vara ung idag, men samtidigt vissa erfarenheter som kan vara mycket gemensamma. I projektet ska ungdomar utbyta och delge erfarenheter och vara delaktiga i skapandet av samiskt kulturarv. Projektet avser att skapa nya former för samarbete mellan museer och ungdomar, samt mellan museer och utbildningar. Projektet ska ge samisk ungdom möjlighet att vara delaktiga i frågor som berör dem.
Projektaktiviteter
Ett 30-tal ungdomar deltar i projektet från nord-, lule- och sydsamiska områdena. Ungdomarna i projektet har växt upp i skiftande miljöer – en del kommer från inland/renskötande och sjösamiska familjer, och en del lever i en helt urban miljö.
De samiska ungdomarna:
Genomför dokumentationsprojekt om: ”Att vara ung idag” med hjälp av skrift, video, kamera etc. Ungdomar dokumenterar sitt liv på temat: Hur är det att vara ung idag? Ungdomarna får även olika tema från museerna som de kan arbeta kring. De får möjlighet att presentera delar av sitt material på en webbsida knutet till projektet.
Ungdomarna kommer även att:
- medverka och delta vid två konferenser förlagda inom Sápmi. Den första konferensen är uppstartsträff för alla ungdomar med föreläsningar, workshops och gemensamma samtal och diskussioner. Avslutande konferens för alla ungdomar där projektet redovisas.
- medverka och delta vid lokala nationella träffar med nationell projektmedarbetare,
- medverka och delta vid lokala utbildningar, där t.ex. film och redigering lärs ut.
Finansiering Projektet Samisk ungdom finansieras av EU: s Europeiska regionala utvecklingsfonden (Intterreg IV A Nord, delprogrammet Sápmi), Nordkalottrådet, Jokkmokk kommun, Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Svenska Sametingets kulturråd, Norrbottensläns landsting, Västerbottensläns landsting, Lapplandsförbundet, Lapplands länsstyrelse, Siida Museum, Norsk kulturråd, ABM-utvikling, Finmark fylkeskommune, Nord-Trøndelag fylkeskommune, Norska Sametinget, Snåsa kommun, Várjjat Samiske Museum.
Projektorganisation
Ájtte är projektvärd för projektet och där arbetar projektledare Ylva Jannok Nutti och projektkoordinator Anna Westman Kuhmunen. Vidare finns ansvariga kontaktpersoner vid samtliga museer. Vid samtliga museer arbetar en lokal projektmedarbetare. Den lokala projektmedarbetaren arbetar direkt med de ungdomarna som är knutna till de respektive museerna och land.
Projektmedarbetarna är: Emeli Elfving (Ájtte), Terhi Silenius (Siida musea), Hanne Iversen (Várjjat Sámi musea), samt Jeanette Vilks (Saemien Sijte). Ájtte samarbetar med samiska ungdomar vid samiska programmet vid Bokenskolan i Jokkmokk. Siida musea arbetar tillsammans med enskilda samiska ungdomar i Oulu, Tampere och Helsinki. Várjjat Sámi musea arbetar tillsammans med samiska ungdomar och Kalebotn skole. Saemien Sijte arbetar tillsammans med samiska ungdomar vid Grong Vidaregående skole.
Ylva Jannok Nutti, projektledare
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum/ Duottar ja Sámi musea
För mer information om projektet se: www.samiyouth.org