Tenntråd och tenntrådstillverkning
Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som verkar känd enbart hos samerna.
Tenntråden tillverkades på följande sätt: En björk- eller alkvist klövs mitt itu, sedan togs märgen ur och de båda kvisthalvorna bands ihop med snören. En blandning av smält tenn och bly hälldes i det ihåliga ”röret” och så formades lagom tjocka tennstavar. Stavarna drogs därefter genom hål av olika storlek, som man borrat i en renhornsskiva, tills man fått fram en tunn tråd. Sedan spanns tråden runt rensenor – på senare tid runt björntråd – med ett spinnkors, en vridare, eller med en typ av slända.
De äldsta arkeologiska fynden i Sverige av både rund och plattdragen tenntråd är från 1000-talet och funna i Gråträsk, Piteå kommun. De äldsta skriftliga källorna om tenntråd bland samerna är från 1600-talet. Till exempel har Samuel Rheen beskrivit hur samerna tillverkar tenntråd genom att smälta tennet och sedan dra tenntråden genom horn med hål i, från grövre till tunnare. Rheen berättar att tråden ska dras bred, dvs.platt, för att kunna spinnas. Det gör man genom att sätta i ett litet ben i det hål som man drar tråden genom. Här beskriver han tillverkningssättet för platt tenntråd, som ju är mycket använt på äldre tenntrådsbroderade föremål. Kanske är platt tenntråd det vanliga från början, eftersom andra källor från 1600-, 1700- och 1800-talet omtalar att vid dragningen ska en liten syl av märgben användas för att platta till tenntråden innan spinning. Samuel Rheen berättar vidare att den spunna tenntråden spinns med en liten slända kring en annan tråd och att de kvinnor som är skicklast på tenntrådstillverkning och -broderande är högt ansedda.
Det tidigaste sättet att spinna tenntråd verkar ha varit att genom antingen med en spinnkrok, även kallad vridare, eller en typ av slända tvinna den dragna tenntråden kring sentråd. Andreas Wilks (1884-1953) från Dikanäs är en viktig person inom den samiska tenntrådsslöjden, då han i början av 1900-talet ”återuppväckte” konsten att tillverka och brodera med tenntråd. Den konsten hade nästan fallit i glömska vid sekelskiftet 1900. År 1905 fann Andreas i sin mors gamla tenntrådsverktyg och började experimentera. Till slut lyckades han både dra och spinna tenntråd. Andreas höll många kurser och spred på så sätt kunskapen på nytt, så att den återupptogs och idag åter är ett utvecklat konsthantverk bland samerna.
Vill du veta mer om föremålen i montern så klicka här>>
Vill du veta mer om föremålen i museet? Du kan söka i vår föremålsdatabas som heter Carlotta.
Därifrån kan du söka dig vidare bland de andra föremålen i museets samling.
I museets föremålsdatabas finns;
Ca 10 000 kulturföremål
Ca 21 000 naturobjekt
Ca 50 000 fotografier i bildarkivet
Sök så här: skriv in ordet du söker på i sökrutan och klicka på pilen. Då får du upp alla poster där ordet förekommer, dvs. sökningen görs i registret för foton, för kulturhistoriska föremål och för naturobjekt.
Databasen startsida hittar du här >>.
Om du har uppgifter att tillföra eller hittar fel i vår databas, hör gärna av dig så kan vi lägga till eller rätta: info@ajtte.com.