| |

Föremål i centralsamiskt område

Centralsamiskt område
Duodje är inte en enda likartad slöjdtradition, utan det finns skillnader mellan olika områden. Samiska föremål kan ha en mer eller mindre tydlig geografisk tillhörighet utifrån form, dekor och material. Det gäller både föremål av skinn och textil, liksom de av trä- och horn.
Föremålen montern tillhör det centralsamiska området, som sträcker sig genom nordliga Sverige och Norge. Jokkmokk och Arjeplog är ortnamn i området.

När det gäller trä- och hornföremål så är gravyren från Jokkmokk och söderut geometriskt stram med flätmönster, dubbla och enkla korsband, ”gotiska rosetter” och knivstickskombinationer. De flesta av hornföremålen i montern är graverade.

De små bältesspännena på väggen är lulesamiska och har använts för att fästa ihop det vävda bältet runt kolten. Ofta gjordes de som fästmögåva och form och gravyr varieras i det oändliga. De två översta vet vi varken vem som ägt eller tillverkat. Den nedersta har ägts av Matto Kuoljok. Inv-nr: Nbm 6168, Nbm 6166 och Nbm 6174.

Påsar och väskor
Sättet att sy påsar och väskor där fyrkantiga bitar av kläde, ett fint ylletyg, eller skinn kombineras är karakteristiskt för centralsamiskt område. I montern visar vi flera påsar och väskor med sådana kombinationer.

Här i området används vitgarvat renskinn mycket. Så länge vi minns har vi följt renarna på deras flyttningar mellan olika årstidsbeten. Då behövdes slitstarka säckar och påsar att packa mat, kläder och andra tillhörigheter i. Dessa gjordes vackra genom att kombinera fyrkantiga bitar av vit- och barkgarvat renskinnsbitar som syddes ihop med sentråd tillverkad av rensor.
I montern finns en påse sydd i denna teknik, som är tillverkad av Berit Spik, Jokkmokkk senast 1985. Inv-nr Jm 2082.

Små påsar för pengar och annat värdefullt, har man brukat hänga i ett band om halsen och stoppa in i koltöppningen. Där hängde påsen skyddad, men alltid till hands. Karakteristiskt i området är att dekorera med remsor av vitt skinn över sömmarna mellan klädes-bitar (kläde är ett fint ulltyg, som används mycket i samisk duodje).
Den lilla påsen är dekorerad just så och har en hals av vitt skinn. Den är sydd av Gunhild Tjikkom, Gällivare senast 2007. Bandet att hänga om halsen har hon flätat/lagt av ullgarn. Inv-nr AJ 5350.

På glashyllan ligger en äldre tobakspung från lulesamiskt område, som har applikationer kantade med vitt skinn. Den stängs genom att man rullar ihop den. Tillverkaren är okänd. Inv-nr Nbm 6477.
På glashyllan ligger också en syväska från Arjeplog dekorerad på samma sätt. Även den stängs genom att rullas ihop. Tillverkaren är okänd. Inv-nr AJ 3165.

Skedväskor har använts av män i detta område. Sådana väskor har alltid dekorerat lock just med klädesbitar. I det vävda lulesamiska bältet är en sådan skedväska fastsydd. Bältet med skedväska och bryne är tillverkad av Stina Spik senast 1902. Inv-nr Etn 03.1.31.

Skinnpåsen med röda och blå klädesbitar har dekorerats med tenntrådsbroderi. Den är från lulesamiskt område och är tillverkad av Anna Kajsa Andersson, Jokkmokk 1971. Inv-nr Jm 1893. Tekniken att dra, spinna och brodera med metalltråd är en teknik, som förekommit bland folk runtom i världen. Att just bearbeta just tenn till tråd för utsmyckning är en teknik som är känd enbart hos samerna. Själva metalltråden spinns runt en annan tråd och bildar på så sätt en spiral runt inner-tråden.

Kaffepåsen är tillverkad av barkgarvat renskinn med vitt skinn i sömmarna. Tillverkaren är okänd. Inv-nr Jm 2097.

För att transportera och förvara
Det traditionella gehänget med flera delar brukade hängas i bältet. Gehänget i montern med kosa, sked, nålhus, pung, syl, kniv och saxfodral är tillverkat av Anton Enarsson, Arjeplog 1952. Beställaren gav den som bröllopsgåva till sin fru Inga på silverbröllopsdagen. Formgivningen och den floristiska gravyren är karakteristiskt för Arjeplogs-området. Påsen är dekorerad med tenntrådsbroderi, men vem som gjort den vet vi inte. Inv-nr AJ 3483.

I nålhuset var de dyrbara nålarna skyddade och alltid till hands. I montern ser vi två typer av nålhus. Båda har graverats.
Det äldre nålhuset i form av en cylinder med botten och med en träplugg är tillverkat senast 1912. Inv-nr Nbm 2034.
Den nya nålhuset, gjort för att hänga i bältet, är tillverkad av Lars Pirak i mitten av 1900-talet. Inv-nr AJ 5243.

Att skydda och förvara tändstickorna, så de hålls torra och finns lättillgängligt har alltid varit väldigt viktigt. Att kunna tända en eld på fjället och i skogen betyder värme, ljus och mat och kan vara livräddande.
Det äldre tändsticksfodralet i montern är sexkantigt och tillverkat före/senast 1905. Tillverkaren är okänd. Inv-nr Etn 05.10.38.
Här finns också ett saltkar, inspirerat av de traditionella tändsticksfodralen. Det är tillverkat av Lars Pirak vid 1900-talets mitt med tanken att de skulle användas som saltkar på matbordet. Inv-nr AJ 5244.

Knivar
Knivskaft helt av horn har varit vanligt i central- och sydsamiskt område. De graverades och blev då både vackra och mindre hala i handen. Kniven med slida av läder och horn är tillverkad av Axel Stokke, troligen på 1940-talet. På baksidan finns inskriptionen: ”Sköt 1 Björn den 20/10 – 45 Axel Stokki. 3 Björnar den 27/10 – 46.”. Inv-nnr Mbm 6106.

Förr var skinn det vanligaste materialet i knivslidor på centralsamiskt, och sydsamiskt, område. En sådan slida görs av trä eller näver, som lindas med rottågor, näverremsor, sentråd eller skinnremmar. Dessa knivar bars innanför koltens barmöppning. Knivskaften kan vara av trä eller av horn. I dessa områden har också knivar med slidor som endast täcker knivbladet använts.

I montern ser vi en knivslida av näver som omlindats med rottågor. Tillverkaren är okänd. Inv-nr Etn 13.1.48.
Knivslidan i trä är gjord av två halvor som omvirats med ståltråd och rot. Troligen har ståltråden ersatt en rotomlindning som gått sönder. Inv-nr Nbm 6713. Kniven har skaft av en masurknöl. Inv-nr Nbm 6622. Båda har ägts av Kajsa Länta, Njavve.

Skedar, kosor och ostform
Förr hade varje person sin egen sked tillverkad av renhorn, med mer eller mindre rik gravyr och genomskurna mönster.
Den ena av hornskedarna i montern har dekorerats med utskurna hål i skaftet. Den är tillverkad av Nils Petter Pannasson Rassa, Kabla senast 1911. Inv-nr Gi 510.
Den andra skedens tillverkare är okänd. Inv-nr Nbm 6228.

Centralsamiska kosor är traditionellt vida och låga. Kosorna är ofta prydda med en mönstergraverad fastsatt ovanpå skaftet.
Den äldre kosan har ett ihåligt skaft som är fyllt med ”skrammel”, kanske små stenar, som låter när man rör på kosan. Kosan är tillverkad av Amma Aira, Kabla senast 1903. Inv-nr Etn 03.1.23
Den nya kosan är tillverkad av Lars Pirak år 2010. Inv-nr SaD 20.

Att göra ost av renmjölk har varit ett ypperligt sätt att konservera renmjölken. Förr var renost en viktig handelsvara, förutom att vara uppskattad i den egna kosten. Vid osttillverkningen lades ostmassan i en ostform, vasslan pressades ut och osten torkades och röktes. Ostformen i montern är bunden av björkrötter i ett mönster som gjorde att vasslan kunde rinna ut vid osttillverkningen. Spår av vasslan finns kvar i ostformen. Tillverkaren är okänd. Inv-nr AJ 3074.

Slöjdare har i alla tider influerats av det de sett och i föremålen ser vi också hur de uttryckt sin egen kreativitet. När slöjdare möter duodje från andra områden, så påverkas man av varandra. Det betyder att områdeskaraktär i mönster och former varierar och inte längre alltid följs så strikt.

Vill du veta mer om föremålen i montern så klicka här >> Då kommer du till vår föremålsdatabas Carlotta.


Vill du veta mer om föremålen i museet? Du kan söka i vår föremålsdatabas som heter Carlotta.

Därifrån kan du söka dig vidare bland de andra föremålen i museets samling.
I museets föremålsdatabas finns;
Ca 10 000 kulturföremål
Ca 21 000 naturobjekt
Ca 50 000 fotografier i bildarkivet

Sök så här: skriv in ordet du söker på i sökrutan och klicka på pilen. Då får du upp alla poster där ordet förekommer, dvs. sökningen görs i registret för foton, för kulturhistoriska föremål och för naturobjekt.

Databasen startsida hittar du här >>.

Om du har uppgifter att tillföra eller hittar fel i vår databas, hör gärna av dig så kan vi lägga till eller rätta: info@ajtte.com.


Tillbaka