Biotopbild av nyligen framtinad snölega på kalfjäll fläckvis beväxt med styvstarr och mossljung.
Snölegor
Där det faller mycket snö och på höga höjder där det är kallt ligger snön kvar långt in på sommaren. De flesta snölegorna hittar vi i västra delen av fjällkedjan; det faller mer snö närmare Atlanten. Även på höga höjder, på läsidor och i svackor ligger snön länge.
Snön värmer
Snön skyddar växterna mot uttorkning och förfrysning. Till och med några decimeter snö gör att marktemperaturen inte sjunker under -50. I fjället kan det komma många meter snö i sänkorna. På sådana ställen blir det nästan inte tjäle alls.
Livet under snön
Egentligen borde det vara mycket bra att övervintra under ett tjockt lager av snö. Men det för också med sig problem. Vissa snölegor smälter inte alls bort. Där kan det börja bildas glaciärer. Andra smälter bort bara vissa somrar. Där kan bara några mossor och lavar leva.
Men där snön smälter bort på högsommaren, där trivs några specialister bland växterna. Här gäller det att rivstarta med att växa och föröka sig. På snölegemarkerna blir växtsäsongen kort. Det bästa midsommarljuset är redan förbi när plantorna tittar fram i juli eller kanske först i augusti.
Snabba i starten
Snölegeväxter tar ofta många år på sig att bli fullvuxna och fortplanta sig. De växer ett litet stycke varje sommar. En del ljus tränger igenom snötäcket så vissa börjar till och med växa under snön. De flesta är låga eller krypande för att klara snötrycket.
Blåbär vill ha snö
Mellan vindblottorna och snölegorna trivs blåbärsriset. Man kan faktiskt plocka mängder av blåbär på fjällsluttningarna.
Gräsheden
Där snön ligger längre på sommaren breder en riktig gräsmatta ut sig med många arter av gräs, fryle, tåg och starr. Kruståtel, styvstarr och klynnetåg är arter man har nytta av att känna igen. Renarna betar gärna gräs och starr på somrarna. I de snörika, västra delarna av fjällen breder vidsträckta gräsängar ut sig med rikt sommarbete åt renhjordarna. Sedan urminnes tider finns fjällsamernas sommarvisten i de västra delarna av fjällen. Padjelanta är ett sådant område.
De riktiga specialisterna
Mossljung och dvärgvide är de verkliga specialisterna på att klara en kort sommar. De växer i de djupa snölegorna, där marken inte är framtinad många veckor.Mossljung ser ut som björnmossa, men avslöjar sig när den blommar med vackra vita klockor. Dvärgvide är Sveriges minsta buske – en verklig dvärg bland vedväxterna, bara 1 cm hög.
Snow patches
The snow remains well into the summer on high elevations, as well as on mountain slopes facing the east or the north. The snow protects the plants from drying out as well as from getting blighted by frost.
But due to the snow the growing season is very short. Plants need to grow and reproduce rapidly. Some daylight penetrates the snow cover so that some plants begin growing even under the snow. Much snow patch vegetation takes several years to mature and reproduce. It grows a little every summer.
Reindeer graze on sedge and grass in the summer. Such vegetation grows well in areas of snow patches. The largest such patches are to be found in the western part of the mountain chain since more snow falls nearer the Atlantic. That is why reindeer migrate westward during the summer.
Matted Cassiope and dwarf willow are two other plants which survive with very short growing periods. They can be quite common in areas where the snow melts well into the summer.