”Skogspolitiken rör sig inte slumpmässigt. Också när den tycks svänga snabbt finns det mönster, maktförhållanden och idéer som driver utvecklingen. För statsvetaren Karin Beland Lindahl är det just detta som är så intressant: varför vissa vägval blir möjliga, varför andra stängs och varför flera konflikter kring skogen förefaller svåra att lösa.”
I det senaste numret (nr 2, 2026) av Skogseko, Sveriges största skogstidning som ges ut av Skogsstyrelsen, har Karin Beland Lindahl, biträdande professor i statsvetenskap vid LTU och forskningsledare på Ájtte, intervjuats. I personporträttet berättar Karin om sin karriär och forskning, som återkommande har berört skogspolitiken. ”Skogen har följt henne genom livet och i hennes forskning blir den en plats där frågorna om makt, ansvar och framtid blir väl synliga.”
Ett forskningsprojekt som belyses i intervjun är det nyligen avslutade projektet ”Learnforclimate” med fokus på skogspolitikens respons på klimatförändringar och dess konsekvenser. Ni kan läsa mer om projektet här: Learnforclimate. Karin berättar bland annat om det skifte som kan skönjas i skogspolitikens utveckling i samband med propositionen 2021-2022. I en tidigare period, 2007–2013 skulle skogen ”bidra med mycket samtidigt: råvara, klimatnytta, biologisk mångfald, sociala värden och olika ekosystemtjänster. Problemformuleringen var bred och målen många.” Men på senare tid vänder alltså utvecklingen: ”Problemformuleringen smalnar av. Fokuset på skogen som det gröna guldet, på bioekonomi, tillväxt och konkurrenskraft blir starkare. Mer-av-allt-politiken har övergått i en mer tydlig styrning mot ökad virkesproduktion.”
Om du vill läsa hela intervjun finns den tillgänglig här: Skogseko nr 2 2026, personporträtt Karin Beland Lindahl.
Fotografi: Nathalie Bilan
